Nämndens underlag efter samrådsrundan

Postat den 2008/12/13 av Pernilla

Nu har Nacka kommuns byråkratiska kvarnar malt i frågan om Kvarnholmsbron. Miljö- och stadsbyggnadsnämnden hade sammanträde den 10 december och en mängd underlag lades på bordet.

Jag har inte hunnit läsa igenom allt men kan konstatera att Nollalternativet har dykt upp som en möjlighet. Detta är tjänstemännens rekommendation:

Sammantaget medför detta att planenheten bedömer att alternativ A är det alternativ som bäst uppfyller förbindelsens syften att knyta samman nordvästra Sicklaön med centrala Nacka och avlasta Henriksdals trafikplats samtidigt som ingreppen i Ryssbergens naturmiljö minimeras. Planenheten föreslår därför att miljö- och stadsbyggnadsnämnden tillstyrker att kommunstyrelsen godkänner programmet i enlighet med alternativ A. Detaljplanearbetet bör samordnas med en prövning av lämpligheten av en exploatering i anslutning till förbindelsen på Ryssbergen.

Det kommande detaljplanearbetet innefattar att söka nödvändiga tillstånd för byggnation av tunnel och bro.

Alternativ A kostar 210-310 Mkr och innebär en bro över Svindersviken samt en tunnel under Ryssbergen som via en tunnel under Värmdöleden ansluter till Griffelvägen. Via en väg norr om Värmdöleden möjliggörs även en anslutning till Värmdöleden med en ny på- och avfart västerut vid Birkavägen.

Ett protokoll från mötet kommer inom två veckor.

 

Inlagd i Blandat | Nyckelord , , , , | Lämna kommentar

Detaljplaneprocessen

Postat den 2008/10/13 av Pernilla

Jag har fått rekommendationen av flera vänner att läsa på om de lagar som reglerar kommunala processer och bygglagar. Detta är bland annat vänner som varit med och processat om byggen i Sollentuna och Bromma; båda med lyckat resultat. Kanske det finns något där att hämta. Jag vet av egen erfarenhet att jurister är viktiga resurser och källor till kunskap.

 

Planprocessen i en kommun regleras i första hand i Plan- och Bygglagen (1987:10) som innehåller bestämmelser om planläggning av mark och vatten och om byggande. Till detta kommer Plan- och byggförordning (1987:383) som innehåller föreskrifter för tillämpningen av plan- och bygglagen.

 

Nacka kommun tydliggör detta på sin hemsida både med tydliga rubriker och med bilder över processen. Så här ser processen ut:

 

1. Startpromemoria

2. Program

3. Samråd och Remiss

4. Utställning

5. Antagande

6. Överklagande

7. Laga kraft

 

Beslutsfattande under processen är Kommunstyrelsen, Kommunfullmäktige och Miljö- och stadsbyggnadsnämnden.

 

Samråd sker med myndigheter, organisationer, fastighetsägare, boende och lokala föreningar. Synpunkter ska skriftligen sändas in till kommunen. Den som inte framfört sina synpunkter kan förlora rätten att senare överklaga beslut i ärendet. Därför kan det vara klokt att man själv som privat person framför sina idéer. Till exempel kan en förening besluta sig för att ändra synpunkter under processens gång, beroende på medlemmarnas engagemang.

 

Efter antagande av detaljplanen kan den överklagas till Länsstyrelsen. Länsstyrelsens beslut kan i sin tur överklagas till regeringen. Om klagande inte får rätt så godkänns planen och planprocessen avslutas.

 

Processen är lång även utan överklaganden. Det kan gå flera år från planförslag till genomförande av planen.

 

Idén om att det ska byggas en bro mellan Kvarnholmen och Nacka är gammal. Det har redan varit en process med samråd. Då gällde frågan var brons sträckningen skulle vara. Av flertalet skäl var det ingen bra lösning att dra bron från Kvarholmens spets till Nacka Strands kaj. Det förslag som finns idag om en dragning mellan Kvarholmens höjd och Ryssberget har alltså genomgått en samrådsprocess. Därför kan den geografiska placeringen av bron vara svår att få ändrad. Men det gör inte bron mer nödvändig.

 

Wikipedia om Plan- och Bygglagen

 

 

Inlagd i Blandat | Nyckelord , , , | Lämna kommentar

Barnens Vikdalen

Postat den 2008/10/05 av Pernilla

I morse satt jag vid frukostbordet och tittade på regnet som öste ner. Då kommer en pappa springande efter sin cyklande son. Utan regnkläder och med svärd i backfickan, trotsade han regn och kyla för att lära sin son cykla. (Eller sonen som just då nödvändigtvis ville lära sig cykla.) Vikdalsvägen har nämligen en liten lutning som gör den perfekt för att lära sig cykla. Oavsett väder kan vi sitta och se cyklande barn som nere på vändplan kämpar med en vinglig sväng eller testar en tvärbromsning.

 

Vikdalen är barnvänlig. Här finns ett dagis, en större lekplats och en egen ”kaninbur” för fotbollsspel. Gatorna, trädgårdarna, berget och skogen ger ytterligare möjligheter till lek och bus. Barnen här måste utveckla sina motoriska färdigheter tidigt. Just nu är det barnrikt här. Hälften av hushållen är barnfamiljer. Jag tycker att de har gjort helt rätt som flyttat hit.

 

För mig går barnen före mycket annat i livet. Inte bara mina egna utan alla barn borde ha mycket större rättigheter än vad de kan räkna med att få. Jag tror på FN:s barnkonvention som ett sätt att tillämpa detta. Därför blir man ju ledsen när man läser vad Barnombudsmannen kommit fram till i en ny studie om kommunernas tillämpning av Barnkonventionen.

 

Var tredje kommun trotsar barnkonventionen

 

Jag kan inte säga att jag är förvånad. Varför göra kommunala processer ännu mera långdragna och komplicerade genom att lyssna på och involvera barn? Vanliga kommuninvånare är redan ganska besvärliga.

 

Jag tror på att barns värld är magisk. De vet saker som vi vuxna inte vet. Det har fått uppleva saker som vi inte fick vara med om när vi var barn. Vi glömmer lätt bort att de är de som ska ärva denna värld efter oss. Om vi inte tar hand om dem så kanske vi inte kan räkna med deras lojalitet i framtiden.

 

FN:s konvention om barnets rättigheter

 

 

 

Inlagd i Blandat | Nyckelord , , | 1 Kommentar

Vikdalens historia

Postat den 2008/10/01 av Pernilla

Ursprungligen tillhörde Vikdalen Järla gårds ägor. Ägorna sträckte sig över hela Sicklaön. Gården har genom århundraden haft ägare som Sten Sture, Gustav Vasa och i modern tid Wallenberg. Järla herrgård finns kvar och ligger mitt i Järla sjö bostadsområde.

I slutet av 1800-talet styckades området av från gården och stockholmsfamiljer byggde sommarvillor i dalen. Till Vikdalen tog man sig med ångbåt från Stockholm. Det var ett sommarnöjesområde.

Vid 1900-talets början blev Augustendal industriområde och arbetare från bilmotorfabriken flyttade in i sommarvillorna. Villorna blev arbetarbostäder. Fabriken finns kvar och är idag konferenslokalen Factory Nacka Strand.

Under nittonhundratalet skedde en långsam förslumning av området. Från att inledningsvis vara bebott av flertalet barnfamiljer blev det färre och färre invånare. Husen var omoderna och unga män befolkade dalen. I folkmun kallades området ”Nacka Bronx”.

Området saknade länge detaljplan bland annat på grund av arbetet med Värmdöleden. När Värmdöledens dragning beslutades 1965 inleddes ett planeringsarbete för Vikdalen. 1988 fastställde länsstyrelsen planen och ett omfattande förändringsarbete inleddes.

Detaljplanen för området föreskriver att ”bebyggelsen utformas på ett sådant sätt att hänsyn tages till områdets egenart eller kulturhistoriska värden”. När nybyggnation startades1996 så byggdes hus i stil med sekelskiftesvillorna: träpanelfasad, fönsterspröjs, snickarglädje, glasveranda och grusade gångar.

Idag finns inte mycket kvar av slummen. Ett generationsbyte har skett och barnfamiljerna dominerar igen. Vikdalen är till viss del tillbaka där man började. Som ett sommarnöje; lugnt, avskilt men ändå centralt, gammalt och ändå nytt, grönt och lummigt. 

 

Inlagd i Blandat | Nyckelord , , | 2 kommentarer