VIKDALEN

Jag har fått en fin present av en äldre kollega. Hennes man utbildar i kulturgeografi och bland hans papperssamlingar hittade hon en särskilt intressant uppsats. Eftersom hon vet att jag bor i Vikdalen sparade hon uppsatsen och gav till mig. Jag är så glad att jag har fått denna eftersom den säger mycket om vilka förändringar som Vikdalen har gått igenom. Denna uppsats skrevs 1992 vid Kulturgeografiska Institutionen på Stockholms Universitet och har titeln ”Vikdalen – vad hände sedan?”.

Jag har fått författaren Catarina Holdars godkännande att publicera uppsatsen. Inte helt lätt att läsa på skärmen, men det får man ju acceptera när det gäller kulturarv. Klicka HÄR så öppnas en inskannad version (1,5 MB).

Nu har kallelse kommit för deltaljplansförslaget Sicklaön 13:3 mfl, Ny förbindelse mellan Kvarnholmen och Nacka Centrum.  Det finns en hel del material att läsa. Kolla på Nacka kommuns sajt.

Kommunen lägger ett förslag på en  gång- och cykelväg från bron över Svindersviken till vändplanen på Vikdalsvägen. Detta kommer att påverka alla boende i dalen. I texten står följande: ”På Vikdalsvägen kommer cykel- och mopedtrafik hänvisas till körning i blandtrafik.
I kommande arbete ska möjligheterna utredas att förlänga den befintliga gångbanan fram till den nya gång- och cykelbanans anslutning..” Än en gång har man lagt ett förslag som inte är klart utrett.  man konstaterar i skrivelsen att små störningar av mopeder kan uppkomma. Värre är att bullernivåerna kommer att överskridas för boende i Vikdalen och Birka.

Byggtrafiken föreslås gå över Ryssberget vilket är ett bra klarläggande men otroligt negativt för naturen och djurlivet.

Inlösen kommer att ske av viss allmän platsmark. Det framkommer inte så bra vilken mark detta är.

Utställning finns i Kommunens utställningshall och material finns även i biblioteket i Forum Nacka.

Samrådsmöte hålls 2 juni 18.30 i Nacka stadshus. Synpunkter ska inlämnas skriftligt senast 22 juni 2009.

I morse satt jag vid frukostbordet och tittade på regnet som öste ner. Då kommer en pappa springande efter sin cyklande son. Utan regnkläder och med svärd i backfickan, trotsade han regn och kyla för att lära sin son cykla. (Eller sonen som just då nödvändigtvis ville lära sig cykla.) Vikdalsvägen har nämligen en liten lutning som gör den perfekt för att lära sig cykla. Oavsett väder kan vi sitta och se cyklande barn som nere på vändplan kämpar med en vinglig sväng eller testar en tvärbromsning.

Vikdalen är barnvänlig. Här finns ett dagis, en större lekplats och en egen ”kaninbur” för fotbollsspel. Gatorna, trädgårdarna, berget och skogen ger ytterligare möjligheter till lek och bus. Barnen här måste utveckla sina motoriska färdigheter tidigt. Just nu är det barnrikt här. Hälften av hushållen är barnfamiljer. Jag tycker att de har gjort helt rätt som flyttat hit.

För mig går barnen före mycket annat i livet. Inte bara mina egna utan alla barn borde ha mycket större rättigheter än vad de kan räkna med att få. Jag tror på FN:s barnkonvention som ett sätt att tillämpa detta. Därför blir man ju ledsen när man läser vad Barnombudsmannen kommit fram till i en ny studie om kommunernas tillämpning av Barnkonventionen.

Var tredje kommun trotsar barnkonventionen

Jag kan inte säga att jag är förvånad. Varför göra kommunala processer ännu mera långdragna och komplicerade genom att lyssna på och involvera barn? Vanliga kommuninvånare är redan ganska besvärliga.

Jag tror på att barns värld är magisk. De vet saker som vi vuxna inte vet. Det har fått uppleva saker som vi inte fick vara med om när vi var barn. Vi glömmer lätt bort att de är de som ska ärva denna värld efter oss. Om vi inte tar hand om dem så kanske vi inte kan räkna med deras lojalitet i framtiden.

FN:s konvention om barnets rättigheter